Vi har senaste söndag påmints om händelserna 1918 och kriget mellan de vita och de röda. Det kriget har kallats frihetskriget, inbördeskriget, broderkriget, bland annat. Freden blev dyrköpt. Än idag diskuterar man inom kyrkan, att skall den (vem i så fall?) be om förlåtelse för det som skedde, när prästerna i många fall stod på de vitas sida. Andra säger, att det som har varit det har varit. Nu gäller det att kyrkan och arbetarrörelsen samarbetar för befolkningens bästa.
Den israeliske författaren Amos Oz har varit med om att år 1978 bilda en fredsrörelse i sitt land: Fred nu. Han säger, att motsatsen till krig inte är kärlek eller medlidande, motsatsen till krig är inte heller generositet eller broderskap eller förlåtelse. Nej, motsatsen enligt honom till krig är fred. Så enkelt är det. Och så svårt.
Om Oz under sin livstid får se staten Israel och staten Palestina leva sida vid sida som hyggliga grannar utan förtryck, utan exploatering, utan blodsutgjutelse, utan terror, utan våld, kommer han att bli tillfredsställd, även om det inte råder kärlek mellan folken. Han citerar poeten Robert Frost, som har sagt: "Med bra staket får man goda grannar."
Vi har fått följa med byggandet av det oerhörda staketet, muren, m.m. som skiljer Västbanken från Israel, spränger sönder jordbruksområden, sår splittring och oenighet ända till Högsta domstolen grannar emellan. Vi har alldeles nyligen fått se delar av gränsmuren mellan Egypten och Gaza falla och folket strömma över för att köpa livsmedel och andra nyttigheter i Egypten. "Bra staket" var det, ja.
Amos Oz konstaterar, att konflikten mellan Israel och Palestina är så besvärlig därför att det är en konflikt mellan två offer för samma förtryckare. "Det Europa som koloniserade Arabvärlden, exploaterade den, förödmjukade den, trampade på dess kultur, tog kontrollen över den och använde den som en imperialistisk lekplats, är samma Europa som diskriminerade judarna, förföljde dem, jagade dem och till slut utsatte dem för massutrotning i ett folkmord av aldrig tidigare skådad omfattning. Två barn till samma grymma förälder älskar inte nödvändigtvis varandra."
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Kriget har varit och gjort är gjort och det som är gjort kan inte göras ogjort.
Det som Vi har lämnat bakom oss så kan vi lämna i fred.
Bra att ändå komma ihåg att man kan i viss mån titta bakåt för att lära sig av de misstag som människor har gjort.
Vi skalla vara tacksamma för att vi får leva i fred och det är på sin plats att vara tacksam till alla krigsveteraner som kämpat för ett självständigt Finland.
Skicka en kommentar